12 december 2018

Replik på debattartikel publicerad i Svenska Dagbladet

”Förenklingar och fel om Arbetsförmedlingen”

Lösningen på industrins rekryteringsproblem är dessvärre inte så enkel som Teknikföretagen hävdar, skriver Arbetsförmedlingens Mikael Sjöberg och Annika Sundén i en replik.

Vi delar inte Teknikföretagens mörka bild (SvD Debatt 4/12) av svensk arbetsmarknad eller för den delen deras bild av Arbetsförmedlingen. Nästa vecka presenterar vi vår prognos över utvecklingen av arbetsmarknaden 2018–2020. Vi kan redan nu berätta att vi ser en fortsatt stark efterfrågan på arbetskraft.

Det är mycket positivt – samtidigt som det också innebär en stor utmaning för svensk industri, vilket Teknikföretagen skriver. En god arbetsmarknad betyder att det är svårare att rekrytera rätt kompetens. Vi på Arbetsförmedlingen är stolta över svensk industri som är världsledande inom många områden och som i hög utsträckning bidrar till Sveriges välstånd. Att den lyckas så väl beror till stor del på att kompetensen bland medarbetarna är mycket hög.

Vems är då felet att svensk industri och många andra näringar har svårt att hitta rätt kompetens? Är det Arbetsförmedlingens, som författarna hävdar?

Nej, så enkelt är det inte. Arbetsmarknaden kännetecknas i dag av obalans. Arbetsgivarna söker arbetskraft med minst gymnasiekompetens, eller allt oftare högskolekompetens. Men bland de inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen saknar många färdig grundskola, fler gymnasieutbildning och ännu fler högskoleutbildning. Den arbetskraft som efterfrågas av arbetsgivarna är till stor del uttömd under rådande högkonjunktur.

Inom nationalekonomin talar man om missmatch för att fånga denna problematik. Lösningen är dessvärre inte så enkel som författarna hävdar. Lösningen är komplex, kostsam, mycket långsiktig och inbegriper många andra politikerområden än bara Arbetsförmedlingens. Till stor del handlar det om ett utbildningsunderskott.

Detta ska dock inte förmörka bilden. Under förra året var nära en miljon människor någon gång inskrivna på Arbetsförmedlingen, fyra av tio gick vidare till ett arbete. En stor del av vårt uppdrag går ut på att stärka de arbetssökande så att de ska kunna ta de lediga jobb som finns. Våra insatser är många gånger avgörande för att en arbetssökande får ett jobb.

I debattartikeln för författarna fram uppgifter som vi tycker är lite knepiga. Vi vill därför nyansera en aning.

  • SCB undersöker varje kvartal vilka kanaler nyanställda har gått via för att få jobbet. Teknikföretagen skriver att Arbetsförmedlingen ”bara förmedlar 1,5 procent av alla jobb.” Det stämmer inte. 10 procent av alla nyanställningar i kvartal tre i år hade Arbetsförmedling som rekryteringskanal, enligt SCB. Frågar vi i stället de som har varit inskrivna som arbetssökande uppger 42 procent att Arbetsförmedlingen bidragit till att man fått jobb och andelen har ökat stadigt sedan 2010.
  • Man hävdar också att ”myndigheten sväller och ständigt anställer fler personer”. Det stämmer inte heller. I oktober hade 13 177 en tillsvidareanställning hos Arbetsförmedlingen. Året innan var motsvarande siffra 13 940.
  • Vi får också läsa att vi är ”en koloss som äter alltmer pengar – 75 miljarder”. Detta är en sanning med modifikation, eller kanske bara ett missförstånd. Arbetsförmedlingens budget år 2017 var 77 miljarder kronor. Merparten av dessa medel, 50 miljarder går till arbetslöshetsersättning, ersättning till nyanlända och subventioner till arbetsgivare – medel som måste betalas ut oavsett vem som hanterar uppdraget. En annan stor post är att vi köper matchningstjänster från privata aktörer för 5,8 miljarder. Vårt förvaltningsanslag – i grova drag det som skulle sparas om vi lades ner – det vill säga löner, lokaler och driftkostnader, motsvarar 8,5 miljarder.

Om någon annan ska utföra vårt uppdrag, kommer det självklart inte att vara gratis. Det kanske inte ens skulle bli billigare. Här vill vi tipsa om forskningsantologin Framtidens Arbetsförmedling, som den gröna liberala tankesmedjan Fores publicerade i somras. Den hittar inget vetenskapligt stöd för att privata utförare är effektivare än offentliga. Men skulle politiken besluta om en systemförändring är rådet att det i så fall bör genomföras i små steg samt att det går att utvärdera.

Men valet av privat eller offentlig arbetsförmedling är en politisk fråga, som myndigheten inte har några synpunkter på. Dock är arbetsmarknadsfrågorna så viktiga för samhällsutvecklingen att den debatt som förs bör bygga på välunderbyggda sakargument.

Mikael Sjöberg
Generaldirektör, Arbetsförmedlingen

Annika Sundén
analyschef, Arbetsförmedlingen

Kontakta Pressjouren

Ring 010-486 10 00

Mejla